Nu har jag varit hemma från Sanna en stund. Som vanligt blev det inte mycket till promenad, men det är ju så in i vassen kallt. Vi gick i stället hem till henne, drack saft & mosade i oss en popcorn påse på nolltid. På hemvägen lyckades jag ramla i trappan & stuka till foten. Klantigt va? Vet inte hur jag lyckades, men vi skrattade i alla fall så vi nästan kiknade. Foten är bättre nu som tur är. Hatar bara att ramla sådär, det är så sjukt pinsamt, speciellt när man går själv & halkar omkull. Man vet liksom inte om man ska skratta eller låtsas som ingenting. Man får väl helt enkelt hålla tummarna för att ingen såg. Tack & lov brukar det inte va nåt fel på min balans i vanliga fall. Idag ville jag ju helt enkelt bara krydda upp promenaden hem lite ;) Roa Sanna lite, snäll som jag är!