ibland känner jag mig verkligen otillräcklig. Jag vill kunna göra mer än vad som är möjligt, men i stället finns inget annat att göra än att se på.. Jag vill kunna hjälpa alla människor, göra alla sjuka, underbara människor friska igen. I vissa människor finns verkligen ingenting ont, ändå drabbas de av fruktansvärda saker. Varför? Det här gör mig så ledsen, sjukvården gör mig ledsen, hur vissa människor behandlas på ett totalt omänskligt sätt. Jag vill hjälpa, men jag kan inte. Jag lider i stället. Jag ska aldrig bli en kall omänsklig sjuksköterska, jag ska göra allt i min makt för att människor ska känna ett förtroende för mig, det är så viktigt. Jag ska göra allt för att lindra människors smärta så gott jag kan, ingen ska behöva lämna min avdelning med ett stort hål i hjärtat på grund av mig, på grund av något elakt, klumpigt jag sagt. Aldrig! Jag längtar tills den dagen ingen människa drabbas av svåra sjukdomar längre. Jag vill att alla ska få leva ett långt lycklig liv tillsammans med de människor de älskar mest. Ibland är livet så orättvist så det finns inte ord för det..

Var bara tvungen att skriva det här =) Jag hoppas att jag kommer bli en bra sjuksköterska som folk ser upp till och känner förtroende för