jobb, gnäll och lite midsommar
Ohoo jag har ont i mina benhinnor för att jag inte är van att gå på så hårt golv, så långt i fel skor. Kom på förut att det är tomefan alltid nåt fel med en. Jag klagar alltid, mamma har börjat med att bara sucka och skaka på huvudet. Okej, jag är väl kanske klen då, men lite synd är det allt om mig, just bara för den sakens skull. Tänk om man är en såndär hypokondriker utan att veta om det, fast hur kan man vara det egentligen? Känner man smärta som inte finns då eller? Jag tror mer det handlar om bakomliggande bekymmer som tar över alldeles för mycket..
Undra vart feghet och rädda-sitt-eget-skinn sitter i hjärnan, den delen skulle jag vilja utplåna, även en liten gnutta av stoltheten med på samma gång. Tänk vad mycket tid man går miste om egentligen eller hur mycket man överhuvudtaget gått miste om bara för att man tyckt "Äh, det blir ändå inte så" Nä, kanske inte men det finns trots allt en större procents chans ATT det blir så om man faktiskt tar tag i saker än om man bara låter det rinna ut i sanden. Detta tycks vara ett vanligt folkproblem då det till och med tjatas om det på radion ständigt. Varför är det mycket lättare för de utifrån att agera psykologer? Kanske för att det inte är deras skinn, eller deras stolthet det handlar om, just det! Klart man själv vet vad som borde göras, men det finns bara ett fåtal starka personer som faktiskt lyckas genomföra det. Kredit för dom, lär mig?
Idag har jag jobbat efter att ha vart sjuk tre dagar.. Gick bättre idag och kändes bra förutom vissa saker som bara får mig att vilja koka över. Varför kan inte vissa vara tacksamma mot vikarierna? Nej, allt man gör är fel och man är så dålig. Verkar inte bättre. Synd att ni får vikarier när ni beter er sådär. Ni borde få gå hela sommarn och se om det är så skoj. Vi gör er faktiskt en tjänst, blir såå trött! Konstigt om man inte trivs och helst vill söka sig någon annanstans när man inte duger? Och inte kan man säga ifrån som vikarie heller känns det som, då skulle väl ingen tycka om en längre, men då kanske man slipper komma in och jobba iofs.. Men jag ska inte klaga för mycket, det är egentligen bara två stycken som beter sig som skitar, fast det är två för mycket!
Just det, glad midsommar! (:
Undra vart feghet och rädda-sitt-eget-skinn sitter i hjärnan, den delen skulle jag vilja utplåna, även en liten gnutta av stoltheten med på samma gång. Tänk vad mycket tid man går miste om egentligen eller hur mycket man överhuvudtaget gått miste om bara för att man tyckt "Äh, det blir ändå inte så" Nä, kanske inte men det finns trots allt en större procents chans ATT det blir så om man faktiskt tar tag i saker än om man bara låter det rinna ut i sanden. Detta tycks vara ett vanligt folkproblem då det till och med tjatas om det på radion ständigt. Varför är det mycket lättare för de utifrån att agera psykologer? Kanske för att det inte är deras skinn, eller deras stolthet det handlar om, just det! Klart man själv vet vad som borde göras, men det finns bara ett fåtal starka personer som faktiskt lyckas genomföra det. Kredit för dom, lär mig?
Idag har jag jobbat efter att ha vart sjuk tre dagar.. Gick bättre idag och kändes bra förutom vissa saker som bara får mig att vilja koka över. Varför kan inte vissa vara tacksamma mot vikarierna? Nej, allt man gör är fel och man är så dålig. Verkar inte bättre. Synd att ni får vikarier när ni beter er sådär. Ni borde få gå hela sommarn och se om det är så skoj. Vi gör er faktiskt en tjänst, blir såå trött! Konstigt om man inte trivs och helst vill söka sig någon annanstans när man inte duger? Och inte kan man säga ifrån som vikarie heller känns det som, då skulle väl ingen tycka om en längre, men då kanske man slipper komma in och jobba iofs.. Men jag ska inte klaga för mycket, det är egentligen bara två stycken som beter sig som skitar, fast det är två för mycket!
Just det, glad midsommar! (:
Kommentarer
Trackback
