Fan vad det värker i hjärtat. Kan inte förstå att jag fortfarande bryr mig så mycket. Att mötas av något sånt här klockan sex på morgonen känns inte allt för kul!

Känns verkligen inte som att jag har haft helg, så sjukt med tanke på att jag varit ledig i tre dagar. Jag måste sova otroligt dåligt eftersom jag aldrig är utvilad. Otroligt frustrerande! Seminarieskrivande går sakta och väldigt haltande framåt, förstår fortfarande inte riktigt hur jag ska få till det här! Kasst! :(

Nu känns det dessutom som att hela dagen vart förstörd, helvete! Tur att jag ska samåka med Karro i alla fall, det lättar upp stämningen :)