Jag kan konstatera varje dag jag går upp tidigt att jag inte klarar av det! Jag blir helt förstörd, hela dagen går till spillo. Jag är supertrött, som en zombie hela dagen + det supertrevliga beteendet jag drar till med. Jag förvandlas direkt till ett monster. Mår dessutom skitdåligt, idag var jag bombis på att jag var supersjuk, hade ont i huvudet och bihålorna och var stel som fan i nacke och rygg och frös halvt ihjäl mig. Såhär är det alltså varje dag jag går upp tidigt. När jag kommer hem brukar jag oftast tvärdäcka i sängen och sova som en gris i alldeles för många timmar, om jag har tur är jag då människa igen.. Herregud vad jag blir galen på det här, pluggandet består av väldigt många tidiga mornar dessvärre. Det strider mot hela min natur att bli väckt och tvingas gå upp mot min vilja.
Alla är vi olika, men jag kan inte förstå mig på morgonmänniskor. Jag skulle få ren och skär panik av att gå upp svintidigt varje dag.

Gissa om jag blev lycklig när jag fick höra att föreläsningen imorgon är inställd? Den här kursen är vidrig rent ut sagt, så jag försöker enbart kämpa mig igenom den trots min motvilja. Idag hade vi obligatorisk närvaro med våra basgrupper enbart för att diskutera vad människan, själen och anden innebär för oss ?! Det är alltså på den här nivån kursen ligger och ja det känns ju himla nödvändigt.. Jag vill lära mig någonting och inte glida igenom på ingenting..