Hej!
Imorgon har jag min sista dag på vfu:n. Det är en superavdelning jag är på, personalen är gullig och behandlar de boende så otroligt bra och det är underbart att se så många glada människor. Alla verkar verkligen trivas där.
Dock kan jag känna mig lite "stillastående", vet inte hur jag ska förklara riktigt, men jag har jobbat inom vården i cirka sju år, det är inget nytt. Nu läser jag till sjuksköterska och då hade jag ju gärna sett att jag fått gå med just en sjuksköterska då det är det jag kommer arbeta med i framtiden. Känns faktiskt som ett väldigt märkligt upplägg. Missförstå mig rätt nu.. Det är absolut inget fel på avdelningen, personalen eller än mindre de boende, det är bara det att jag kan känna att jag inte utvecklas. Jag får inte se det jag borde få se och det tycker jag är väldigt, väldigt trist!

Jag har förresten fått en julklapp i förväg av mamma, en bourke parakit och en undulat. De har varit ganska rädda, men nu sitter jag här med öppet sovrumsdörr bara för att få höra dem kvittra vilket de precis börjat med, mysigt! Jag hoppas att de trivs, så fort de blir vanare vid mig ska de få komma ut i lägenheten och flyga fritt. De är så otroligt gulliga och bourken är verkligen en vacker fågel!