I natt sov jag i ett streck, utan att gå upp på toa (väldigt ovanligt!). Drömde om den här fruktansvärda skolskjutningen, förstår inte hur sånt här kan inträffa gång på gång. Det är så fruktansvärt, finns inte ord! Hur ska man kunna göra för att skydda sina medmänniskor? Jag är ledsen för de drabbade familjernas skull och rädd för vilka galningar det finns här ute i världen. Enligt hans vänner var han en helt normal kille, vart kommer då dessa väldigt onormala tankar ifrån?

Jaja, vad har jag annars gjort de här dagarna? Jag var hemma hos Anna hela dagen igår, vi pluggade men lärde oss ingenting mer än att kunskap är tid, tydligen! Grymt frustrerande. Tänkte för några dagar sen att det kommer gå bra med tentan, jag tror jag tar tillbaka det nu. Helvete vad svårt det är. Väldigt mycket kan jag, men det är desto mer jag tydligen inte kan!